Idag satt vi i pulkabacken, på söndag sitter vi på stranden. Efter pulkaåkningen åkte vi och köpte thai-mat, Vilhelm tyckte om jätteräkorna och Axel tyckte om nudlarna, Alida tyckte bara om klubban hon fick på restaurangen så vi får se hur det går med ätandet i utlandet. Räkchipsen tyckte hon i och för sig också om, det kan man leva på i fyra veckor.

Istället för att vika tvätt på min lediga förmiddag följde jag med barnen ut för att åka pulka. Alida följde också med, hon tyckte det var jätteroligt så länge pulkan rörde sig men så fort jag stannade av någon anledning (för att ta kort...) blev hon arg. 

Så typisk bild på mina barn - Vilhelm och Axel är glada och tycker allt är roligt medan Alida är missnöjd med det mesta och inte låter det faktumet gå någon förbi.

Jag föreslog att vi skulle åka till backen vid Vilhelms skola imorgon, men det får vi ställa in, det ska bli -17 grader imorgon så alla mår nog bäst av att stanna inne och packa väskor istället.

Nästa vecka blir det bara sandänglar.

Nu är resan så nära att man till och med kan se vilket väder vi kommer ha.

Varmt och regnigt. 

Axel skriver sitt namn fint med kardborrarna:

Alida tre sekunder senare:

Stiligt! Och hur kan hon komma ihåg att de fastnar i håret, vi har ju inte lekt med dem sedan i maj.

Jag fick världens gulligaste kort från Vilhelm på alla hjärtans dag, han hade till och med sovit med kortet bredvid sig i sängen så att han kunde ge det till mig direkt när jag väckte honom. Gulleplutten!

Nu frågar han hur många dagar det är kvar till alla hjärtans dag, han vill nog pyssla ihop ett till kort.

Ser ni vad min ovanligt intelligenta son lärt sig!

Han kan skriva sitt namn!

.....liten hjärtformad kladdkaka idag eftersom jag jobbar hela dagen på onsdag så det blir inte mycket firande då.

Jultomten och gullpluttan.

Vilhelm är en ananas!

Idag har Vilhelm och jag varit ute på viktiga ärenden - hitta ett underställ till Axel som vuxit ur sitt gamla och fryser i kylan på dagis, och att fixa ett eget bibliotekskort till Vilhelm. 

Första kortet, ett stort ansvar. Körkort nästa.

Alida hade plockat fram sina viktigaste ägodelar och lagt dem i min säng, men jag flyttade ut dem till bordet istället:

Men var ska jag få plats...?

Ända sedan julafton har Axel längtat och så blev det äntligen dags för hans kalas. Hans första kompiskalas dessutom, han hade bjudit Arvid, Ville, Olivia och Vilhelm. Dessutom följde Villes storasyster Elma med och Alida fick också vara med på ett hörn.

Och så hade han önskat chokladbollar, chokladrutor och Ballerinakex som han och pappa bakade (inte kexen kanske).

Nu när kalaset är förbi är hans nästa mål Thailandsresan, han frågar flera gånger om dagen om vi inte ska åka nu och varför jag inte har packat än, han har packat färdigt för flera veckor sedan. Jag har faktiskt börjat plocka fram solkrämer och myggnät och lite allt möjligt så att Axel ser att jag faktiskt anstränger mig kite.