En eftermiddag i trädgården

Så här spelar man fotboll enligt Vilhelm och Axel - en person sitter på bollen och den andra personen ska brotta ner den som sitter på bollen:


På förmiddagen var det marknad i Kungsör och de valde ut varsin ny keps.

Vilhelm i sin praktiska "skottkärra som även kan bli en fotölj":


Axel ville inte vara med på kort men om han fick ta en selfie så var det okej ändå:


Söta lillgubben!

Keps och donut från marknaden, vad mer kan man behöva?


Valborgskvällen har tillbringats med deklarationen och ansökan om föräldrapenning, tänk om man vetat det för 15 år sedan. I så fall hade jag aldrig velat bli vuxen. Men vad bra det har känts att få använda hjärnan lite igen för omväxlingens skull medan jag försökt vända och vrida på siffrorna för att få tillbaka så mycket som möjligt på skatten och få ut så mycket som möjligt från Försäkringskassan, min hjärna används alldeles för lite nu för tiden,

Titanic

En annan sak som är bra med att bo i ett område under uppbyggnad är alla ofärdiga delar av trädgården. Där kan man bygga vattenkanaler och arrangera isberg som Titanic kan köra in i. Vilhelm håller sig sysselsatt med det medan Axel hellre fyller sina hinkar med vatten ur vattenpölarna.


På tal om Titanic så byggde Vilhelm och jag Titanics systerfartyg Olympic härom dagen. Alla hans lekar handlar om Titanic för tillfället, på ipaden tittar han på Lego Titanic-filmer och vi har varit på biblioteket och lånat böcker om Titanic. Därför blev det ett Olympicbygge, Titanic är ju redan trasig.


Olympic sjösätts:


Axel får inte vara med och leka om han inte leker på rätt sätt...


Babynestet

Babynestet är färdigt! Vilhelm använder det så länge:



Synd att jag bara ska få ett barn, annars hade jag gärna sytt ett till det var ju faktiskt riktigt roligt. 

Titta här vad bra de kommer överens ibland:


Så trångt och ändå inget bråk. De kommer så bra överens nu för tiden, tur att de har varandra nu när jobbiga skrikiga lillasyster kommer ta all mammas och pappas tid. Hoppas att det inte bara är en tillfällighet att de tycker så mycket om varandra utan att de fortsätter ha lika roligt tillsammans. 


På väg till dagis igår, det finns inget gulligare än små barn med små ryggsäckar!

Städdags

Imorgon ska det storstädas om det så blir det sista jag gör. Jag ska vara arbetsledare från soffan, men att vika lite tvätt ska jag nog klara av. Vad jag längtar efter att få tillbaka min vanliga kropp igen, kroppen som klarar av att plocka ur diskmaskinen utan att behöva vila en lång stund efteråt.



Sötnosarna

Fina små gubbarna:


Axel har gjort ett halsband och två armband men halsbandet fungerar precis lika bra som diadem.

Dåligt

Hela morgonen har varit ett exempel i dåligt föräldraskap, men nu är barnen på dagis och jag ska samla nya krafter med Wife Swap och en skål nötter och tranbär och en kopp te. 

Hemskickade!

Vi blev hemskickade igen! Troligtvis beror allt på en uvi, de ska göra en odling och så får jag svar på onsdag. Hon har i alla fall fixerat sig med huvudet nedåt men allt annat var stängt och slutet med 4 cm tapp. Det var så skönt att få åka hem igen, klarar jag mig några veckor till så slipper vi neonatalen till och med.

34+2

Värkarna blir inte färre så nu åker vi på kontroll i Västerås. Jag är inte så sugen på att föda barn idag men jag brukar ju inte bli hemsläppt från förlossningen när jag väl är där så jag har nog inte så mycket val.

Utegångsförbud bebis!!

Jag fryser och svettas och känner mig närmare döden än livet och är orolig i hela kroppen. Senast jag kände mig såhär var den 18/12-13, fem dagar innan Axel föddes. Så vi får se om det verkligen blir ett majbarn, för ett junibarn blir det definitivt inte.

Jag har inte tvättat de nya bebiskläderna och jag har inte packat BB-väskan så nu tänker jag lägga mig och sova och hoppas på att bebisen inte vill komma ut förens tidigast imorgon eftermiddag. 

We made it!


Vecka 34+0, helt otroligt! Nu är hon välkommen när hon vill men hon får ändå gärna vänta några veckor till.

När Vilhelm var i vecka 33+6 åkte vi hem från avdelning 69. Så här ser alltså lillan ut nu:


Lilla Vilhelm och lilla lillasyster.

33+6

Det känns som att jag bara förfaller mer och mer för varje dag. Idag borde jag ha gjort något av följande:

- Vikt tvätt
- Sy färdigt babynestet
- Packa en bb-väska (åtminstone leta reda på var väskan finns)
- Leta reda på Vilhelms gympaskor i storlek 27
- Hitta Axels extrastövlar
- Fortsätta plocka fram pyttesmå bebiskläder 

Istället gjorde jag:
- Lämnade barnen på dagis och fick massor med sammandragningar av den 100 meter långa promenaden mellan parkeringen och dagiset
- Åkte till Jockes jobb och fikade
- Läste en mammatidning
- Tittade på tv
- Målade naglarna
-Åt glass och kladdkaka

Något nyttigt gjorde jag i alla fall - jag stannade till på Rödmyran på vägen till dagiset och köpte en hel påse med rosa och spetsiga små kläder. Hoppas verkligen att det nu blir en lillasyster som kommer ut, annars får lillebror ha väldigt mycket klänningar och spetsar.

Ajajaj

Ont överallt. Jag har följt med Vilhelm på hans dans, inget ansträngande, jag tog det väldigt lungt medan han hoppade omkring som en liten tok, men det lilla jag gjorde var tydligen mer än tillräckligt för nu har jag så ont i hela kroppen så att det enda jag kan göra är att ligga här i soffan. Jag kunde inte ens läsa för någon av barnen (Jocke är hemma så de blir inte utan läsning) eftersom det gör för ont att sitta stilla i sängen. Jag förstår inte riktigt hur kroppen kan förfalla så snabbt, för bara en vecka sedan kunde jag ju jobba 8-19 och ändå kunna röra mig i slutet av dagen även om det gick trögt. Jaja, det är snart över. Och ojoj vilka långpromenader jag och lillan ska ta då. Jag vill ut och göra av med energi!

Sjuk och ensam

Nu kan jag väl inte bli så mycket större?


Axel vill också vara med!

Idag har varit första sjukskrivna dagen med barnen på dagis och oj vad konstigt det känts. Hade jag varit vid mina sinnens fulla bruk och inte så rörelsehindrad hade jag fått massor gjort men nu har jag fått göra allt jag velat göra i slow motion. Så jag har långsamt, långsamt rensat garderoben, lagt vissa kläder i en säck till klädinsamling och lagt ut andra på Tradera, fixat plats för bebisens kläder i min garderob, tvättat och hängt tvätt, plockat i och ur diskmaskinen, bakat en kladdkaka som jag inte orkat smaka på än, sorterat kartonger som ska återvinnas, läst en bok i soffan och lyssnat på några P3-dokumentärer.

Egentligen borde jag ha stannat vid att läsa en bok i soffan men det är väldigt svårt att ställa om från 100% jobb till 0% jobb. Kanske om några dagar? Stressnivån har i alla fall sjunkit betydligt redan nu, så pass att jag har tålamod att sitta och leka med Vilhelm och Axel utan att tänka på vad jag borde göra istället, det här blir nog bra för alla till slut. 

Gymnastikuppvisning

Duktiga killar på dagens gymnastikuppvisning:


De har fått både diplom och medalj!

Jag tror att Axel vill ha en gympa med lite mer action, när deras uppvisning var slut tog freerunningkillarna över och Axel var helt i extas. Han skrek "Wooow" och "Titta!!" och klappade händerna högst av alla. De runtomkring satt och tittade på honom och skrattade åt hans entusiasm. Det där blir verkligen en lämplig aktivitet för honom om några år!

Coola freerunningkillen:



Vår!

Cykeln och fyrhjulingen är framtagna igen, nu är det vår!


Återigen, det bästa med att bo i ett nybyggt område - alla olika fordon:


En väghyvel till frukost.

Skit är vad det är

Dagens fundering från Vilhelm:

- Varför ska man ha en soptunna om man inte har några barn?

- Hmmm... För att slänga, hmm, bananskal i? Blev mitt svar

Inga barn = inga blöjor = inget behov av soptunna 

Det är faktiskt väldigt roligt att vara med dem ibland, och ännu mer tid kommer det bli nu eftersom besöket hos spec-mvc igår gick så dåligt så att jag blev sjukskriven med omedelbar verkan. Vecka 32 verkar omöjlig för mig att komma förbi med livmodertappen i behåll. Igår gick den knappt att hitta och doktorn sa ungefär att det lika gärna kan bli förlossning inom tre dagar. Så han sjukskrev mig för att han tyckte jag behövde vila. Men det är väldigt svårt att gå från 100% jobb till 100% vila. Vad gör man hela dagarna? Idag satt jag i en timme och tittade på när Vilhelm och Axel klättrade upp och ner för en jordhög i trädgården. Imorgon ska jag försöka orka åka till biblioteket och låna någon bra bok, Vilhelm får följa med, han har velat åka dit länge men jag har ju aldrig haft tid. Han är jätteglad att jag är hemma på heltid nu, Jocke berättade hur glad han blivit när han sa att jag skulle vara hemma nu. Jag kanske vänjer mig så småningom.

Hundraårsdagen

Vilhelm ikväll:

- Jaha, ska du fylla 33, då är det ju inte så långt tills du fyller 100.

Tack för den. Men idag känner jag mig nog närmare 100 än 30 efter en elvatimmarsdag på jobbet.

Imorgon ska jag på tappmätning igen. Då får vi se om det är så illa som det känns eller om jag bara inbillar mig.

Dålig fantasi

Vanligaste barnnamnen:


Lillasyster får väl heta Alice då.

Borta!

Ikväll lärde sig Axel ett nytt ord - "borta!". Jag frågade honom vart vattenpölen han lekte i igår tagit vägen och då svarade han som om ingenting hänt helt självklart "Borta!". Han kan nog fler ord än han vill erkänna, vi måste bara vänta på att han vill använda dem.

"Borta" är också magsjukan som plågat oss sedan i tisdags. Jag har klarat mig (än så länge, man kan aldrig vara säker) och tur är väl det eftersom det var just en magsjuka som satte igång förlossningen i vecka 32 förra gången. Nu är jag också i vecka 32 så jag undviker gärna en magsjuka den här gången, jag ska jobba i tre veckor till.

Mössen blir ett bra tomteskägg:


Coola tomten med solglasögon:



Hur blir det då med nummer tre?



31+1

Någonting hände inatt - imorse vaknade jag och hade så ont i underkroppen att jag knappt kan röra mig och jag har sovit största delen av dagen efter att ha varit med Axel på hans gymnastik imorse. Hoppas det känns bättre imorgon, jag hade många planer för den här helgen.

Det gick förresten bra hos specMVC i onsdags, tappen är varken kortare eller längre och lilla flickan ligger över sin viktkurva med sina 1800 gram. Det blir en stor tjej! Jag ska tillbaka om två veckor för en sista kontroll men doktorn jag träffade tyckte det var helt okej om jag klarade mig över vecka 32+0, alltså är lillan välkommen när som helst efter nästa fredag.

Jag passade på att köpa material till ett babynest när jag var i Västerås, en av planerna för helgen var att sy ihop det men vi får se hur det går med det.

Sötgubbarna

Kvällens pyjamasval:


Vilhelm är tomte och Axel har på sig shorts, tofflor och fleecejacka. Söta små gubbarna!

mammatexter.blogg.se

Bloggen om Vilhelm och Axel. Vilhelm föddes elva veckor för tidigt i september 2011 och lilla lillebror Axel kom fyra veckor tidigare än beräknat i december 2013

RSS 2.0