Lilla midsommar-Alida

Midsommar-Alida:

Ser ni hårspännet? Vi distraherade henne med katten medan vi satte fast det jättesnabbt, hon hann inte märka något alls!

Roadtrip till Nora

I söndags hade jag en ledig dag så vi ville överraska barnen med något roligt, vi bestämde oss för veteranjärnvägen i Nora. När vi berättade för Vilhelm att vi skulle åka till Nora blev han så besviken att han slängde sig på sängen, han ville ju åka och titta på modelltågen i kungsör! Efter att vi visat en you tube-video på vad som finns i Nora blev han genast mycket gladare.


Lyckan var total hos både Vilhelm och Axel när vi kom fram. Lite bilder:

Vi åkte en tur med ångloket.

Alla fick varsin biljett, Alida också, den höll hon hårt i.


Glasspaus medan de kopplade om loket för tillbakaresan, här hittade vi årets första smultron.

Efter tågresan åt vi lunch och Vilhelm och Axel sprang omkring och lekte och tittade på parkerade tåg. Men när Vilhelm snubblade över en tågräls och skrapade upp knäet kände vi att vi behövde en paus från tåg, vi gick ner till stranden och åkte båt istället. Det var perfekt timing, när vi satte oss i båten kom ett skyfall som gick över lagom tills vi var framme på andra stranden.


Alida i regnoväder:

Familjeselfie med Nora i bakgrunden:

På den andra stranden fanns en lekpark och en spännande skogsstig. När vi klev av båten igen hade Axel fått nog av roligheter och fick ett sammanbrott så vi bestämde oss för att åka hem istället. Stackars Vilhelm ville titta mer på tågen men med en skrikande lillebror är det inte så lätt, vi får åka tillbaka en annan gång, det är ju faktiskt inte så långt.


Moments to remember

Stora saker är på gång, Alida har lärt sig att ställa sig upp utan stöd. Men jag fick inte se det för jag var på jobbet, precis som jag var när Vilhelm och Axel lärde sig att stå och gå. Men jag var åtminstone med henne första gången hon stod upp utan stöd, det var i leksaksaffären på Liseberg och hon stod med en leksak i varje hand och glömde helt bort att hon inte kunnat stå själv förut. Resten av familjen åkte karusell så jag blev ensam vittne till detta under.


Alida tokar sig för Vilhelm och Axel:

Andra stora ögonblick från de senaste dagarna är Alidas första lunch på IKEA.

Efter lunchen var det sylt överallt - i håret, i ögonen, på hela stolen och kläderna men hon var väldigt nöjd och  tyckte det var gott med lite riktig mat och en rejäl dammsugare till efterrätt. Aptiten är det inget fel på!


Axel ville att vi skulle ta kort på honom också, varför tar vi bara kort på Alida när hon äter och inte på honom?

Axel äter god mat:

....Vilhelm tittar hellre på bilarna på parkeringen. Han har sin favoritplats vid fönstret där han har uppsikt över hela parkeringen.


Här har vi barnen son älskar IKEA, Axel dansade runt och sjöng "IKEA, IKEA" genom hela övervåningen ända fram till garderobsavdelningen, då var det ganska slut på energi men som tur var var vi nära både restaurangen och leksaksavdelningen så humöret hölls uppe en liten stund till.


Imorgon börjar jag inte jobba förens klockan ett men jag kan inte bestämma mig för vad jag ska hinna göra på förmiddagen. Vi får se.

A walk in the park

Axel är i en svår period, Alida är i en svår period, Vilhelm håller sig på en hyfsat stabil lugn nivå för tillfället.

Stora barn

Skriv inläggstext 

Stora tjejen som kan följa med till lekparken! 75 cm och åtta komma tre-någonting vid BVC-besöket i måndags. Vikten har stått stilla länge nu så nu blir det gödning av bebis fram till 18-månadersbesöket. Vi mätte Vilhelm och Axel också, 112 respektive 100 cm. Stora killarna! Inte konstigt att alla Axels kläder börjar bli för små.

Maxiloppet

Vilhelm sprang ett lopp i Köping igår, 1,3 km sprang han utan att stanna. Vad ska det bli av detta barn? En friidrottare ska det bli.

Han är så liten och ändå så duktig. Jag sprang 500 meter en gång i min ungdom när idrottsläraren tvingade oss, men det har inte hänt sedan dess så det är nog inte från mig den här egenskapen kommer.


Alida blir det nog också något av till slut, hon har börjat rejsa runt på altanen med gåvagnen. Hon springer fram och tillbaka och skriker som Vilhelm och Axel brukar göra när de ska vara riktigt högljudda. Vilken tuff tjej hon kommer bli! Eller redan är...

Hon stod utan stöd några sekunder när vi var på Liseberg förra veckan, vi var i leksaksaffären och hon stod med en rolig leksak i varje hand och glömde helt bort att hålla i sig. Men är hon som sina bröder dröjer det länge till innan hon vågar släppa taget helt.

Vovvovvov

Har jag berättat att alla djur säger "vovvovvov"? Alla djur utom hästen och sjöhästen för de säger "iiiihhh". Idag när vi kommit hem fick Alida syn på sin älskade docka, kröp och hämtade den och sa "vovvovvov" så tydligen har dockan också börjat säga så. Där ser man.


Annat Alida kan säga är "Hej" och "Hejdå" och när hon ser något gott som hon vill äta på en gång, inte om två sekunder är det "öhöhöh" som gäller och då är det bråttom att ge henne det hon pekar på annars blir det gallskrik.

Hon gör samma ljud för bil som Vilhelm och Axel gjorde, intressant faktiskt att de gör precis samma ljud!

Man märker att hon förstår mycket av det vi säger till henne, ibland väljer hon att lyssna, ibland inte. Liten busunge är vad hon är.

En liten busunge som behöver ett koffeintillskott ibland. På Liseberg kastade hon sig över Jockes kaffekopp och verkade tycka det smakade helt okej, sedan behövde hon inte sova på hela eftermiddagen.

Stackars Axel eller vem hade rätt

Nu är vi hemma från Spanien och iväg till Göteborg. Och stackars stackars Axel, som vanligt, han fick åka till barnakuten efter middagen för han kunde knappt andas. Förkylningsastma har konstaterats. Det har jag ju försökt få doktorerna på vårdcentralen i Kungsör att förstå sedan oktober 2015 när han hade svårt att andas första gången. Men nejdå, han hade inte astma och det hade han inte i våras heller så vi skulle sluta ge honom Vilhelms inhalationer. Därför fick han inga inhalationer den här förkylningen (de skulle ju ändå inte göra någon nytta enligt vårdcentralen ) och då hamnade han på akuten istället.

Stackars lilla Axel! Men han verkar enligt rapporterna från sjukhuset vara vid gott mod, han har ju fått inte bara en utan två glassar!


Förhoppningsvis får han komma hem ikväll, i så fall ska vi till Liseberg imorgon. Vilhelm ville bara stanna halva dagen på Liseberg, han ville hellre gå till Centralstationen och titta på tåg resten av dagen. Vi bor alldeles bredvid stationen så vi gick dit en sväng ikväll och bättre än så blir det inte om man frågar Vilhelm. Tokiga ungen som hellre tittar på tåg än åker karusell!

mammatexter.blogg.se

Bloggen om Vilhelm och Axel. Vilhelm föddes elva veckor för tidigt i september 2011 och lilla lillebror Axel kom fyra veckor tidigare än beräknat i december 2013

RSS 2.0