Åka och jobba

Imorgon ska jag åka till nya jobbet för att lära mig datasystemet eftersom jag börjar jobba på riktigt på lördag. Inte riktigt på riktigt men jag ska jobba någon helg då och då. Det blir intressant att se hur min amningsluddiga hjärna klarar av ett nytt datasystem och det blir intressant att se hur det går för Jocke att vara ensam med två barn. Det blir i alla fall skönt att komma hemifrån en liten stund. Lite lugn och ro.
 
Som en mental förberedelse har jag drömt om jobbet tre nätter i rad, så nu är jag redo.
 
Nu ska det framkallas kort, jag har kommit till Kanarieöarnaresan än så länge. Det är sant som alla säger - man tar inte alls lika många kort på andra barnet. Jag trodde faktiskt inte att det var sant men på Vilhelm tog vi flera kort om dagen och på Axel får vi vara nöjda om det blir några kort i veckan. Det måste ske en bättring!
 

Åh vad jag vill åka utomlands igen när jag ser de här bilderna! Men vi får vänta lite, vi kommer ha tillräckligt att göra under hösten ändå. Men en liten resa kan man kanske klämma in?

Leksakerna

Vi hittade en hel påse med bebisleksaker i garderoben men Axel ville hellre leka med sina händer...


....eller sina fötter, han är väldigt fascinerad av de där roliga sakerna med färgglada strumpor på. 

Häromdagen provade jag att stretcha Axels ben så som vi ska göra med Vilhelms och Axel skrattade för första gången! Han tyckte st var precis lika roligt med stretching som Vilhelm gjorde i tiomånadersåldern.

En leksak Axel uppskattade var dessvärre ballongen vi köpt till Vilhelm idag. Den fick han såklart inte leka med. Hade Vilhelm gått med på att låna ut sin Blixtenballong hade jag blivit förvånad!

Herr Vilhelm och Herr Axel på semester

Herr Vilhelm och Herr Axel ska åka till Göteborg och bo på finhotell med sina föräldrar Herr och Fru Carlsson. Mycket korrekt är det.

I Göteborg ska vi gå på Liseberg och åka spårvagn, om Vilhelm får bestämma.

Mitt motoriska mirakel

Gissa hur mycket det värmer en prematurmammas hjärta att få höra att ens barn är tidig? Massor! Igår lärde Axel sig att vända sig från mage till rygg (han ville kolla på djuren ovanför skötbordet men jag envisades med att vilja smörja in hans rygg) och det berättade jag såklart mycket stolt på BVC idag. Svaret blev:

- Oj, han är tidig!

Jag trodde jag skulle ramla ihop i en liten hög av stolthet. Mitt barn, tidigt med något som handlar om motorik, det hade jag väl aldrig kunnat tro. Dessutom tyckte hon att han var väldigt stark i benen. Det blev mer beröm än vad jag klarar av på en dag. Och ett bevis på att man inte behöver hålla på att träna barnet, det lär sig ändå. In your face sjukgymnasten!

Så lika stolt som jag är över Vilhelms tidiga tal är jag över Axels motorik.

Hur gick det annars då? 6300 gram och 62,5 cm. 700 gram och tre cm upp på tre veckor.

Stolt mamma med trött bebis:







Fyra månader!


Lite trött efter all sol.

Igår åkte vi till doktorn med Vilhelm och fick med oss ett recept på supermedicinen Lepheton. Lepheton med lite uppfriskande morfin. Han fick första dosen igår vid lunch och sedan dess har han inte hostat en enda gång! Så skönt! Doktorn lyssnade och kollade och vred och vände men kunde inte hitta något fysiskt fel på Vilhelm, varken astma eller slem så det verkar helt enkelt vara en ovanlig jobbig rethosta. Idag har han varit på dagis, vi får se hur han klarat av dagen. När han är hemma springer han ju omkring hela dagarna så i samråd med dagispersonalen bestämde vi oss för att prova ren dag, jag ska hämta honom om en timme och det är ingen som ringt och sagt att han behöver hämtas tidigare så nu hoppas jag att det gått bra idag.

Vändning i sikte?


Så här kan det gå när Vilhelm bestämmer sig för att hjälpa till. Snabb är han också, jag tittade bara bort en sekund tyckte jag och sedan låg halloumiosten och majskolven på grillkolen och grillades. När jag hade räddat dem blev de ändå ganska goda och Vilhelm åt två hela korvbröd och några gurkor till middag. 

Än så länge har vi klarat oss utan kräkningar idag, hoppas hoppas det är på väg att vända nu! Han börjar ju bli så smal!

Axel gymmade utomhus idag i det fina vädret;


 

Pappa kan inte!

Imorgon är det bara en vecka kvar tills jag börjar jobba (lite, lite, bara någon helg då och då) så därför har jag motvilligt blivit tvungen att inleda projekt nappflaska. Vilhelm trodde vi skojade när vi sa att pappa skulle mata Axel och när Axel sedan inte alls var det minsta sugen på att dricka mjölk, som dessutom var fel temperatur, ur en tråkig flaska skrattade Vilhelm åt stackars Jocke:

Haha, pappa kan inte mata!!

Men skam den som ger sig. Idag gick det mycket bättre (kanske för att Vilhelm inte stod bredvid och skrattade) så jag vågar nog lita på att Axel överlever även om jag inte är här. Jag kan till och med vara borta ganska länge, det finns mat för ungefär tio matningar i frysen.

Hosta

Jag tycker så synd om Vilhelm idag. Han har sett fram emot kusinen Olivias ettårskalas - vi har slagit in presenter, Vilhelm har plockat fram finaste bilskjortan och varit hos mormor och fixat håret med hårspray i rosa och grönt. Men nu kan vi inte åka eftersom Vilhelm bara kräks av sin hosta och det är ohållbart att åka iväg med någon som kräks så mycket. Nu ska vi prova att dubblera Flutidedosen igen och se om det blir någon bättring. På 1177 sa de att om det inte blir bättre tills på tisdag ska vi ringa BVC, jag tänker ringa BVC även om han mår bättre för så här ska han inte behöva ha det!

Glad påsk!


Lite roligt var det ju faktiskt!

Sjuk Vilhelm

Vilhelm började dagen med att kräkas i sängen och avslutade den med att kräkas i soffan. Inte magsjuka - slem i massor. Men efter att ha fått upp allt slem sover han i alla fall gott nu utan hosta. Borde det inte bli bra nu? Det är inte många dagar de senaste månaderna han inte behövt förkylningsastmamedicinen.

Men ändå orkar han leka precis som vanligt på dagarna men han äter nästan ingenting så han mår ju inte helt bra. Jag ska till BVC med Axel nästa vecka så jag ska höra efter med sköterskan vad vi ska hitta på.

Ouppnåelig lyx

Oj vad jag skulle uppskatta att få gå på toaletten i lugn och ro utan att någon står utanför och skriker tills han kräks för att jag låst dörren. Kanske om 18 år?

(Innan någon ringer till socialen för att jag låser ute mina barn så kan jag säga att Jocke var hemma, annars hade jag aldrig fått den absurda idén att gå på toa utan sällskap....)

Snart ingen bebis längre

Han sitter ju faktiskt bra med stöd, det är bara jag som inte inser att min lilla pluttebebis utvecklas och växer. 



Men favoritsysselsättningen är fortfarande att sova, största delen av dygnet tillbringas sovandes.

Grattis på ettårsdagen pluttegubben!

Sistamensförstadag 15 april 2013. Alltså ett års existens för Axel idag!



Han ligger här på min mage och sover som en liten degbulle, min lilla pluttegubbe.

Jättetråkigt

Idag var Vilhelm tillbaka på dagis igen och det gjorde underverk för aptiten. Först en glad gubbe på mat- och sovtavlan och sedan nästan en halv portion potatis/jordätsskocksmos med prinskorv och stekt ägg med en stor skål smoothie och jordgubbar till efterrätt. Någon gång ska det väl vända. Imorgon serveras påskmat på dagis, Vilhelm tycker inte så mycket om kokta ägg så vi får se hur det går. 

Förresten så frågade jag honom på vägen hem om det varit roligt på dagis idag (det vet jag att han hade haft, han var jätteglad när jag hämtade honom!), men Vilhelms svar blev "Nej, det var jättetråkigt..." tillsammans med en ledsen min.


Bara problem

Jag har läst på lite om matvägran ("ätovilja"). Det är vanligt vid:

- Prematuritet
- Lungproblem
- Infektion

Vilhelm har alla problem, kanske är det inte så konstigt att han inte vill äta? Vi får se vad vi ska hitta på.


Stäng munnen Axel!

Det verkar som om Axel har börjat inse att det finns annan mat än mjölk. När Vilhelm åt en skål med fruktsallad satt Axel och stirrade som en tok på honom. Vilhelm var lite snäll och kom med idén att Axel i alla fall kunde få lukta på frukten varpå Axel bet tag i skålen och inte ville släppa. Vilhelm åt lite mer frukt och försökte att inte låtsas om Axels lystna blickar men tröttnade till slut och sa:

"Axel! Du måste stänga munnen!"

Det är inte alltid så lätt att vara storebror verkar det som!

Mina fina älsklingar idag på Jockes 37-årskalas:


Kusinen Olivia var också här:


Alla tittar åt olika håll! 

Lite påskris har vi också hunnit med.







Elefantminne

Om någon kräks ner hela babygymmet måste han hitta på ett alternativ. Nu är jag trött på alla förkylningar med slemmig hosta.


Trött på magsjuka också. Det går magsjuka på Vilhelms dagis så han har varit hemma den här veckan och nu klättrar han på väggarna av att vara hemma hela dagarna. Jag klarar inte riktigt av att aktivera honom så mycket som han behöver just nu, jag är så trött, så trött... 

Idag var Vilhelm hos mormor och morfar på förmiddagen medan jag och Axel åkte iväg och träffade hans bebiskompisar på babyrytmiken, på vägen hem stannade vi och lekte en stund i lekparken och sedan ville Vilhelm gå in i kyrkan och titta på kyrkklockan. Och skrika lite såklart, det ekar ju så bra i kyrkan! Tur att vi var ensamma där. Vi var där senast i augusti och då fanns det ett litet bord med kritor och papper i ett hörn, Vilhelm gick direkt till detta hörn och upptäckte besviken att det lilla bordet och kritorna inte fanns kvar. "Var är kritorna?". Vilket bra minne han har! Och det är inte första gången han överraskar mig såhär - förra sommaren gick vi förbi ett hus där de hade en liten igelkott i trädgården och när gi gick förbi där igen tidigare i våras sa han "Var är kotten?". Det tog ett tag innan jag förstod vilken kotte han menade. Det verkar vara många små tankar i det där lilla huvudet!

Imorgon åker vi till frisören och klipper av Vilhelm hans fina lockar, de börjat bli svåra att hålla fria från tovor och han blir jättesvettig i håret när han sover. Annars hade jag gärna behållt dem på honom.


Just ja...

Jag glömde! Imorse sov Axel till 7.30, han hade gärna sovit vidare men när klockan var så mycket och han hade sovit så länge, sedan 23.30, blev jag nästan lite orolig. Dessutom var min tröja helt blöt och jag kunde knappt röra mig. Alla ammande mödrar förstår varför jag behöve väcka den trötta lilla stackaren.


Sedan sov han lite till.

Blöj- och nappkillarna

Axel kopplar av lite i amningskudden:


Så där brukade Vilhelm också göra med ögonbrynen när han koncentrerade sig som bebis. Jag glömmer hela tiden bort att Axel börjar bli större, man måste sitt-träna, nackträna, läsa pedagogiska böcker, leka med pedagogiska leksaker. Men det gör vi inte. Antingen ligger Axel och sover på min mage, ligger och sprattlar i babygymmet eller sitter i babysittern och tittar på Vilhelm. Han lär sig själv när han känner sig redo för det. Jag tror jag har blivit väldigt anti-träning efter all träning sjukgymnasten tjatat på oss om att göra med Vilhelm, det är så skönt att slippa all denna stress och press. Jag lovar att han kommer lära sig det han ska lära sig även om vi inte skyndar på honom.

Vilhelm fortsätter matvägra. Igår ville han ha pyttipanna, vi hade ingen pyttipanna utan jag hade tänkt mig lite spagetti med lax i gräddsås. Det gick inte, men han åt några spaghettis i alla fall. Idag hade jag tänkt mig korv stroganoff med makaroner. Vilhelm åt en makaron och en korvbit som han lyckades sätta i halsen, sedan ville han inte äta mer av den maten. Det positiva var att han fick syn på fruktskålen och istället åt två bananer, en apelsin och en macka. Han är ju hungrig, de gör av med massor med energi på dagis när de är ute hela dagarna.

Mina älskade blöj- och nappkillar:



Photosession

Det är inte jättelätt att ta såna där fina kort på sina barn som man ser på Pinterest...




Här petade Vilhelm Axel i ögat och sa "Han skriiiiker!"




Axel ramlar ner från kudden och Vilhelm går iväg och leker med något annat. Slut för den här gången.

På min brors begravning spelade vi "En björn och en tiger", jag kom att tänka på den sången när jag klädde på Vilhelm och Axel sina onepieces igår.

En Björn och en tiger i drömmarnas land tillsammans där solen alltid är varm

Bästa bullarna ever

Igår bakade jag och Vilhelm bullar som blev så fruktansvärt goda så att jag är väldigt imponerad över oss. Konstigt var det eftersom jag använde samma recept som alltid och de brukar alltid bli lite tråkiga men nu var de helt perfekta. Underbullarna:


Vi får se om jag har samma tur nästa gång eller om det bara var en engångsföreteelse.


Bästa dopkortet någonsin

Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med inbjudningskortet till dopet:


Det var väl fint! Ett diskbänksrealistiskt dopkort. Inget rosa fluff what so ever.

Nejdå, ni behöver inte vara oroliga, jag bytte ut kortet mot ett med fluffmössa och vit bakgrund, det är nog ingen som vågar komma om de ser den här bilden.

Masammans

Idag är jag lite piggare igen efter att ha sovit med Axel på magen i 1,5 timme medan Vilhelm var på dagis. Tänk vad lite sömn kan göra för tålamodet. 

Imorse fick jag hjälp av Vilhelm att klä på Axel, "Vi kan göra masammans (tillsammans)!". När han var så gullig så gjorde det inget att vi blev lite sena iväg, jag blir så glad när jag ser att han intresserar sig fler Axel, jag trodde faktiskt att det skulle bli mycket mer svartsjuka från Vilhelms sida än vad det varit hittills. Det kanske blir värre när Axel börjar vilja leka med Vilhelms leksaker.

Ajaj, vaccinationsplåster på de där tjocka små låren som jag är så stolt över:



mammatexter.blogg.se

Bloggen om Vilhelm och Axel. Vilhelm föddes elva veckor för tidigt i september 2011 och lilla lillebror Axel kom fyra veckor tidigare än beräknat i december 2013

RSS 2.0