Detoxdax igen

Jag har en känsla av att jag druckit min sista kopp te på en väldigt lång tid.

Hemma

Vi är hemma igen. Vilhelm hade skött sig exemplariskt hela helgen, han hade varken skrikit, gnällt eller bråkat. Han hade sovit till 9.20 och ätit så mycket mat så att mormor till slut fått stoppa honom så att han inte skulle må dåligt. Men så fort mormor och moster stängt dörren började Vilhelm skrika och sedan gnällde han tills han gick och la sig. Lillplutten. Det är inte lätt att vara liten!

Liljekonvalj

Morsdagsblommor från Vilhelm. Inget luktar så gott som liljekonvaljer!
 

Surkart

På lördag kan jag inte längre kalla mig twenty-something utan blir då 30+. Det måste firas. Så här gick diskussionen för några veckor sedan då Jocke försökte hitta på något vi kan göra på den stora 30-årsdagen:
 
J: Ska vi åka på kryssning och ha en sån där fin hytt?
S: Nej. Jag vill inte åka båt.
J: Vill du ha någon sån där upplevelse? (Jocke hoppade fallskärm när han fyllde 30...)
S: Nej, jag vill inte uppleva något.
J: Vill du åka på spa och få såna där behandlingar?
S: Nej. Jag vill inte att någon ska ta på mig.
J: Herrgårdsweekend?
S. Orkar inte.
J: Ska vi stanna hemma då?
S: Va!? Ska jag bara sitta hemma på min 30-årsdag?
 
Ibland är det ett under att någon står ut med mig när jag knappt gör det själv.
 
Efter det surade jag i några dagar tills Jocke tröttnade och tog saken i egna händer och bokade in en Stockholmsweekend. Här ska vi bo:
 
 
Sheraton!

Korrigerade 1,5-årsdagen <3

Jag glömde ju det viktigaste av allt! Grattis Vilhelm min lilla gulleplutt på korrigerade 1,5-årsdagen!
 
 
Hur skulle jag klara mig utan dig!

Utställning på biblioteket och en sensation

Idag slutade jag för ovanlighetens skull redan klockan 16.30 och för första gången någonsin var Vilhelm inte ensam kvar på dagis när jag kom och hämtade honom. Vi var hemma vid 17.30 istället för 19 och det kändes så skönt så det går inte att beskriva att kunna äta, leka, läsa böcker, duscha, natta utan den minsta lilla stress. Tänk om jag hade ett normalt jobb med normala arbetstider. Då skulle jag vara en lyckligare människa.
 
Om jag hade haft normala arbetstider hade jag kunnat gå och titta på utställningen Vilhelms dagis har på biblioteket där barnen fått bestämma vad fröknarna ska ta kort på. Vilhelm tyckte fröken skulle ta kort på hans gåvagn. Men nu har jag ju inte normala arbetstider så jag får titta på korten Jocke tagit av korten istället. Bittert.
 
 
 
 
Men vad är det för tokigt kort de tagit på Vilhelm? Och varför heter han "Wilhelm"? Han hade i alla fall tyckt det var roligt att titta på korten och blev glad när han kände igen sina kompisar på bilderna.
 
Helgen som var:
 
 
 
 
Mycket spännande med Cruising och båtbesök i Köping!
 
 
 
 

Bästa hjälpredan man kan tänka sig!

Oj vad roligt det är att hjälpa till i trädgården

Självplågeri istället för soffa

Det blev inte så mycket av det där soffläget, det blev lite självplågeri med läsning av förlossningsjournal istället. Nu är jag så uppriven så att jag måste ta en långpromenad för att lugna ner mig. Sen kanske det blir soffan? Om inte Jocke och Vilhelm har kommit hem förstås...

Lugn och ro

Jag är ensam hemma hela eftermiddagen - jag känner att jag borde göra något nyttigt eller  husmoderligt. Kolla på tv och sova i soffan kanske?

Vad Vilhelm gjorde medan jag var på jobbet

Iiiiihhhh!

Nu kan vi definitivt säg att Vilhelm kan gå! När jag kom hem berättade Jocke att Vilhelm hade gått flera steg på dagis och de var så glada så att de hade sprungit och hämtat kameran och dokumenterat undret. Sedan försökte vi övertala (tjata) Vilhelm att visa hur duktig han var på att gå, men han vägrade såklart. Men när vi slutade tjata reste han sig upp och gick iväg - uppför backen, nedför backen, fram och tillbaka i hallen, ut i köket in på sitt rum. Gå, gå, gå, springa, springa, hoppa.
 
Tyvärr kan jag inte lägga ut filmer på den här bloggen, men vill ni se Vilhelm in action finns det på både min och Jockes Facebook!
 
Lite bilder i alla fall:
 
 
Duktiga, duktiga pojken! Nu har vi definitivt ingen bebis här hemma längre. Han är så stolt över sig själv, och det ska han verkligen vara, han går runt med världens största leende och klappar händerna åt sig själv!

Dåliga influenser

Vilhelm spatserar omkring i vardagsrummet (på knäna såklart) och pratar för sig själv. Plötsligt pratar han så mycket så att nappen flyger ur munnen. Vilhelm säger "Jävlar!", plockar upp nappen och går vidare. "Jävlar"??!! Vad lär han sig på dagis egentligen?
 
Skitungen äter glass:
 
 
Han åt en hel Nogger alldeles själv, utan att kladda ner sig totalt och utan att tappa halva glassen på marken!
 
Imorgon ska Vilhelm till bvc för att kolla upp sitt ena öga som blir rött till och från och inte verkar vilja bli bättre. Det borde ju inte vara allergi eftersom det bara sitter i ena ögat men jag vet inte heller om det kan vara något skräp eftersom det är bättre emellanåt för att sedan bli sämre igen. Hoppas det är något botbart i alla fall.
 
Mig finns det däremot ingen bot för. I fredags morse upptäckte jag att jag fått uvi och har sedan dess ätit antibiotika, och jag mår så dåligt av den! Jag mår illa och får blodtrycksfall och blir trött och yr. Så har jag aldrig reagerat på antibiotika förut och jag har ätit många, många kurer mot de där jädrans uvi:erna. Men jag tar mina sista tabletter imorgon kväll och sedan räknar jag med att vara som ny igen.

Vilhelm på äventyr

Vi tog en ny väg på dagens cykeltur och hittade massor med roligt längs vägen. Nästa gång tar vi med oss fika!
 

10 kilo för mycket?

Jag undrar hur Jocke tänkte när han köpte low-fat youghurt till Vilhelm... Tycker han att tio kilo är lite överviktigt?
 
 
Nejdå,  jag frågade honom och han hade bara råkat ta fel sort.

Förklaring till skrikmonsterbeteende

Jag hittade precis en ny kindtand på lilla skrikmonstret. Då förstår jag varför han inte verkat helt nöjd med tillvaron den senaste tiden.

Morgonstund

Vilhelm hade lite roligt imorse innan Jocke och jag gick upp:
 
 
Dessutom hade han dragit ut fotoalbumen ur bokhyllan och tittat på lite kort från den tiden då Jocke och jag var unga och fräscha (18 och 24 år...) och rivit ut alla handkrämer, nagellack och annat han hittat i skåpet i sovrummet. Så Vilhelm hade en riktigt rolig morgon utan mamma och pappa som störde.
 
Efter frukost visade han att det minsann går alldeles utmärkt att både hoppa och spela fotboll trots att man går på knäna:
 
Men han går mer och mer nu, speciellt i sängen och soffan och när vi är ute reser han sig upp hela tiden. Snart springer han och då kommer det inte finnas något stopp på honom!

Cykelsitsen

Idag har vi haft fullt upp från 8 till 20. Jocke inledde dagen med att åka med svärfar till grusgropen och "låna" lite sand till vår nyanlagda uteplats på framsidan. Sedan åkte vi till Eskilstuna och köpte en barnsits till cykeln, den här gången vågade vi oss på att lära oss hur det där med självscanning fungerar och vi upptäckte att det faktiskt fungerade riktigt bra. Vi hittade en liten, liten potta också men Vilhelm vill än så länge bara använda den med kläderna på, vi provade att sätta honom på den innan han skulle duscha men det var inte alls lika roligt. Han vet i alla fall att det ska kissas i den, det måste han ha lärt sig på dagis för det är inget vi har diskuterat här hemma.
 
Resten av dagen:
 
 
Premiärcykeltur till fårfarmen för att kolla om fåren var utsläppta - det var de! Jag tror inte att Vilhelm har sett ett riktigt får förut, han tyckte det var jätteroligt och vinkade glatt till dem när vi åkte vidare. Cykelturen gick riktigt bra - så fort vi kommit iväg glömde han att han hade hjälmen på sig och satt och skrattade och tittade bakåt så att jag hängde med (sitsen sitter på Jockes cykel, jag litar inte på min balans överhuvudtaget). Helt plötsligt blev han så stor och vuxen!
 
Resten av eftermiddagen fixades det i trädgården. Vilhelm hjälpte till på alla sätt han kunde. Han är så snabblärd, han såg hur jag gjorde när jag planterar frön och då tog han en egen fröpåse och skulle hjälpa till, sedan skulle det vattnas och grävas. Det slutade med att han satt i landet och grävde upp fröna jag precis planterat. Då fick han gå och hjälpa pappa på framsidan istället.
 
 
Där lärde han sig att man kan gräva upp blommor också och gav sig på påskliljorna efter att ha sett Jocke gräva upp och flytta på några blommor.
 
Nu behövs det bara lite utemöbler så är framsidan färdig!
 
Helt plötsligt är Vilhelm borta, han går iväg med gåvagnen eller kryper iväg helt själv och helt ljudlöst så har man inte koll på honom kan han vara precis var som helst på en väldigt kort stund. Här hittade vi honom:
 
 
Han hade tagit sig en tur ut på åkern, men det var tydligen inte så skönt för händerna att krypa där ute så han kom tillbaka.
 
Resultatet av dagen blev en lite bättre trädgård och väldigt skitiga byxor:
 
 
 
 
 

Men vad hände nu då?

Någon börjar komma in i trotsåldern, eller i alla fall testa-var-mammas-och-pappas-gränser-går-åldern. Igår vid middagen:
 
 
När han hällde ut vattnet på bordet sa vi att han inte fick ha glaset mer och att han fick dricka från bordet om han ville ha vatten. Det gjorde han...
 
Jaja, så länge han inte gör något farligt får han väl fortsätta att testa vad som händer om man vänder upp-och-ner på glaset och prova hur det känns att stoppa handen i vattenkannan.
 

Dropp, dropp

Vilhelm är inte som andra barn. När vi ger honom ögondroppar skrattar han och säger att han vill ha mer. Tokiga unge!

Gåchock

Förra veckan chockade Vilhelm kompisar och fröknar på dagis genom att mitt under morgonsamlingen resa sig upp och stå där och klappa händerna. Hon som ledde samlingen blev så förvånad att hon var tvungen att ropa dit all annan personal som fanns i närheten för att de skulle få se undret. Idag hade han gått fyra steg och fröknarna är mycket imponerade!
 
Veckan har bara börjat och jag är redan slutkörd. Tur att det snart är fredag igen. Bara 1.5 månad kvar till semestern.
 
 

Köpenhamn nästa!

Nu har vi bokat en liten minisemester. Efter mycket diskussioner kom vi överens om Köpenhamn - Jocke ville åka på solsemester men jag vägrade ta med Vilhelm på solsemester i juli, jag ville åka till San Francisco men Jocke vägrade sitta på ett plan med Vilhelm i 16 timmar. Då blev det Köpenhamn istället, 1 timmes flygresa, lagom med sol och mycket att titta på. Vi var där 2007, men det var i november så det var iskallt och vi höll oss mest inne i affärerna, men nu ska vi gå på Tivoli och promenera längs vattnet och sitta och fika och leka i alla fina parker. Och solen kommer skina hela veckan. Det blir nog bra trots att det varken är 40 grader varmt eller ligger i USA.
 
Vilhelms helg:
 
 
Vi har fixat trädgårdslanden, jag ska plantera lite allt möjligt på torsdag.
 
 
Fikat ute i trädgården. Ursäkta sopsäcken i bakgrunden...
 
 
Idag, efter timmar av grejande i trädgården, åkte vi till Västerås. Jocke hälsade på på avdelning 69 och lilla Olivia men jag vågade absolut inte ta med Vilhelm och hans dagisbakterier dit så vi stannade på Erikslund och tittade i lite affärer. Vi hittade en cykelhjälm! Men Vilhelm vägrar ha den på sig... Envisa unge. Men ingen cykeltur utan hjälm. Jag tog en sväng på IKEA också och där hittade jag en perfekt liten pall till Vilhelms kök, han är lite för kort för att nå upp till micron och hyllorna men med pallen är problemet löst. Dessutom köpte jag en brandfilt efter att han gått igenom en väldigt obehaglig brandutbildning på jobbet i fredags. Ett rum kan minsann bli övertänt på fem minuter, det var mer obehaglig information än jag hade önskat en helt vanlig fredagseftermiddag.
 
Jag är lite stolt över mig själv, jag har äntligen börjat ta tag i att fixa mina blommor. Titta vad fint det kan bli om man trasslar ut en murgröna och snurrar upp på ett hjärta:
 
 
Murgrönan kommer faktiskt från bordsdekorationerna vi hade på vårt bröllop. Kanske betyder en uttrasslad bröllopsmurgröna ett problemfritt äktenskap? Fast den behöver en ny kruka. Det får bli nästa projekt.

Storplutten

Liten har blivit lite större, från storlek 40 till storlek 86:
 

Sandlådan!

Så var deklarationen äntligen ivägskickad. Jag har dragit ut på det i det längsta eftersom jag inte orkat räkna ut hur många mil jag kört till och från jobbet i år och det kändes så jobbigt så att jag nästan tänkte strunta helt i det. Men nu har jag gjort det och det resulterade i 1500 kronor extra tillbaka så då blev det utan tvekan värt en timmes räknande.
 
Idag har Vilhelm varit ute och lekt precis hela dagen, men en liten paus för sovstund. Jocke skruvade ihop sandlådan på förmiddagen. Så här rolig var den:
 
 
Roligt, roligt!
 
Så roligt så att Vilhelm till och med kände det var dags att gå några steg utomhus också, och dags att stå och balansera på sandlådans kant (liiite farligt tyckte jag men man vill ju inte hämma hans kreativitet... och absolut inte säga till honom att något är farligt när han väl bestämmer sig för att resa sig upp!). Så det lönar sig att tjata. Tjatar man tillräckligt mycket tröttnar han till slut och visar att han visst kan gå bara för att vi ska bli tysta.
 
Nu är det maj och det innebär att vi måste börja använda sommarrocken på jobbet. Jag kommer frysa ihjäl!
 
Jocke träffade precis på en liten igelkotte i trädgården, det blir roligt att visa för Vilhelm som alltid sover med sin älskade gosekotte.

mammatexter.blogg.se

Bloggen om Vilhelm och Axel. Vilhelm föddes elva veckor för tidigt i september 2011 och lilla lillebror Axel kom fyra veckor tidigare än beräknat i december 2013

RSS 2.0