Påkörd kossa

Axel lärde sig att göra fart på Bobby caren själv idag:


Det skedde en liten olycka....



Titta vad jag har vunnit!


Ännu mer Flexi trax-bana och dessutom lite tillbehör också. Vilhelm blev väldigt glad och jag blev också glad när frakten visade sig vara 66 kronor lägre än jag räknat med. Vi får se om den hinner komma tills imorgon eller om den ligger och väntar på oss när vi kommer hem från Sälen!

Lilla tomten



Herr Axel och Herr Vilhelm



Herr Vilhelm och Herr Axel ska på semester igen med sina kära föräldrar Herr och Fru Carlsson. Legoland! Och Liseberg om vi orkar med två så roliga saker på samma vecka.

Jag tycker att jag gjorde ett riktigt kap med resan, det blev halva priset mot vad jag tänkt mig. Det gäller att vara lite ekonomisk när man har lån upp över öronen.

Vilhelm ville vara tomte idag:


Han ligger och sover med tomtemössan, tomtedressen och tomtestrumporna på.


Det är konstigt det här. I den här åldern var Vilhelm också väldigt intresserad av att öppna lådor och dörrar och plocka med alla mina krämer och lypsyler och allt annat jag har i mina skåp. Axel kanske blir lika fåfäng som Vilhelm till slut, snyggaste killarna på dagis!

Stoltaste föräldrarna någonsin!

Det gick bra hos psykologen! Jättebra till och med, så bra att vi inte behöver komma tillbaka för en femårskontroll!
 
Det var inget litet test hon gjorde på Vilhelm, hon höll på i över en timme och visade bilder, la pussel, byggde med klossar, kastade boll och pratade. Vilhelm var lite reserverad i början, som alltid, men när hon började visa bilder och han skulle berätta vad de föreställde var alla reservationer borta och han pratade på för fullt. Hon hade fått med sig ett testhäfte för äldre barn men hon körde det på Vilhelm ändå och han kunde svara på de flesta frågor. Det han inte kunde var "Bäver", "Tryne", "Huka sig", "Miniräknade" och "Strykjärn". Inga ord vi använder här hemma i vanliga fall. Han berättade att han sett en strykjärn hemma hos mormor men att han inte visste vad det heter. Däremot kunde han "Glödlampa", "Kassaapparat"  och alla andra femtioelva ord hon visade bilder på och så hade han svar på många svåra frågor.
 
För att göra oss ännu mer stolta sa psykologen att det var så roligt att se en så duktig treåring eftersom det inte var ofta det hände! Fina, fina lilla Vilhelm.

 
Ikväll har det varit kaos. Vilhelm var på dåligt humör redan när han vaknade och det blev inte bättre av att Jocke råkade trampa sönder en av hans snäckskal som låg på golvet. Jocke hade bestämt sig för att åka in till Köping med båda barnen idag för att jag skulle få lite tid att packa upp kartonger/organisera/greja utan sällskap och hjälp och Vilhelm skrek tills han satt i bilen, efter det vet jag inte hur det gick. På kvällen fortsatte kaoset i badet och framför barnprogrammen. Det skulle skrikas och bråkas och puttas och tas leksaker från varandra (men det är bra att Axel faktiskt har börjar säga ifrån när Vilhelm rycker leksakerna ur händerna på honom!) och när det var sovdags ville båda två hellre skrika i varsitt sovrum än att läsa en bok. När jag låg i sängen och höll fast Axel för att han skulle lugna ner sig och somna kom jag på att det kanske var fullmåne ikväll. Och det var det. Jag vet att Vilhelm blir lite oroligare den här tiden i månaden och det verkar inte bättre än att Axel också blir det. Jag ska hålla koll på om det är likadant nästa månad. Intressant men lite ansträngande.

Gissa vad vi hittade på Rödmyran igår? En Flexi Trax-bana! Vilhelm och Axel lekte med en sån bana hos William och Alexander och Vilhelm har pratat om den sedan dess. Dessutom hittade vi Kavatvinterskor i storlek 20 för 20 kronor så det blev en riktigt lyckad shoppingdag efter ett lyckat sjukhusbesök.


Men Axel får ju såklart inte leka med banan om Vilhelm får bestämma, det är inte lätt att vara yngst...

Femtiotalspsykologen

Nej, jag är inte så sugen på att träffa neopsykolgen för Vilhelms treårskontroll 
imorgon. Hon som har åsikter från 50-talet om att det minsann är mamman som ska vara hemma med barnet och är hon inte det kommer barnet bli ett oerhört otryggt barn. Vilhelm är (inte...) ett väldigt otryggt barn. Säkert kommer han börja knarka och råna pensionärer också och allt är mitt fel för att jag envisades med att vi behövde en inkomst även när han var bebis. Konstigt att pappans närvaro/frånvaro inte spelar någon som helst roll för hur barnen blir.

Men vem vet, hon kanske har uppdaterat sina åsikter?

Förra helgen

Den här helgen har jag förutom att packa upp väldigt gammal frukt inte gjort så mycket annat än att jobba. Annat var det förra helgen!























Skidor, semla, gardiner, grannens fyrhjuling, namnskyltar, sänghimmel, pulkatur till badplatsen, coolaste killen och flytt till eget rum. Man hinner med mycket på en helg!

Fetaostbollar

Det behöver inte vara gjort av döda djur för att man ska kunna göra bollar av det:


Fetaostbollar med persilja. Oväntat gott faktiskt men Vilhelm vägrade inte helt oväntat smaka, han trodde jag sa "ostbågar" så han blev lite besviken och åt en macka istället.

Alla hjärtans dag igår:


Dammsugarna har Jocke och hans kompis Martin gjort, de är helt fruktansvärt goda, mycket mycket godare än de man köper i affären!

Mysigt...

Jag packade upp de tre sista flyttkartongerna med kökssaker och hittade något jag inte hade hoppats på. Två påsar med frukt. Att de inte såg så ätbara ut är nog det minsta man kam säga. Nu vet jag i alla fall var den mystiska lukten kommit ifrån.

Bollar och ankor

Jag hade sällskap av Axel i badrummet imorse, vem annars är pigg och glad klockan sex på morgonen? Han överraskade mig genom att helt självklart säga "anka" till ankan och "boll" till bollen. Vad han kan min lilla gubbe!


Bollhav i badkaret.

Vad äter dinosaurien?

Jo minsann, det berättade Vilhelm för mig när vi läste kvällssagan (faktabok om dinosaurier). De äter bland annat päls, ekollon, nötter, bär, gräs, pinnar, köttbullar och så kan de tillverka vatten som blir olja och nyponsoppa. Men de kan inte äta upp vårt hus men om de gör det kan vi tända en tändsticka så art det inte blir så mörkt fast de har bara små mjuka tänder så vi behöver inte vara så oroliga. 

Och deras hjärna ser ut som en boll men det gör inte vår hjärna och sedan gick han över till att diskutera in i minsta detalj vad en hjärna består av.

- Vad finns inuti hjärnan mamma?
- Fett och vatten
- Men vad finns inuti fettet och vattnet?
- Väte-, syre-, och kolatomer 
- Men vad finns inne i atomerna?
- Hmmm... 

Det är kemi och anatomi på hög nivå här hemma just nu. Vad finns i örat/benet/tänderna/tungan/skelettet/valfri kroppsdel? Jag behöver få tag på en anatomibok till Vilhelm. Jag kom precis på att jag faktiskt har kvar en av böckerna från anatomikursen men i den är det bilder på riktiga likdelar och muskler och vad det nu är så det blir kanske lite väl läskigt och realistiskt. Jag ska leta reda på den och se hur illa det är, annars får vi ta en tur till biblioteket för en mer barnanpassad bok.

Det här är inte vilket torn som helst, det är "det där höga tornet i Paris", men inte Eiffeltornet även om jag tycker att det ser väldigt mycket ut som Eiffeltornet:


Vilhelm har inte gjort illa sig på hakan, han är bara inne i en plåsterperiod. Förra veckan hade en kompis på dagis plåster på hakan och det tyckte tydligen Vilhelm var snyggt så det ska han också ha.



Lite bitter över livet igen

Här sitter jag och facebookar på lunchen igen och hittade denna:


Jag kom att tänka på Vilhelms öron, de som inte hade något brosk när han föddes utan som mer liknande marsvinsöron. Och hans tånaglar som inte hade börjat växa än. Sånt som de med fullgångna barn inte kan förstå.

Igår var vi i Västerås och hälsade på Maria och Daniel som har William och Alexander. William är född veckan efter Vilhelm, också i vecka 29 (kuvöskompisar!). Det känns bra att prata med en annan prematurmamma ibland, jag känner ofta att jag inte har så mycket gemensamt med mammorna på bebisträffarna som pratar om hur jobbigt det är att gå över tiden och blablablanormalförlossning. Vilhelm och Axel hade också jätteroligt, Vilhelm ville åka tillbaka idag igen och ska mycket bestämt ha en sån där Flexi Trax-bana. Jag får hålla utkik på Blocket.

Typiskt



Fotöljen var visst upptagen, Jocke fick sitta vid köksbordet istället.

Nu är det slut på den här fyradagarshelgen, nya tag imorgon.

Efterbankenbad

...men att åka till banken och skuldsätta oss något alldeles fruktansvärt för resten av livet var inte det enda vi gjorde i fredags, när Vilhelm och Axel hade stått ut med ett 1,5 timmes bankmöte tyckte vi verkligen att de förtjänade något roligt - badhuset!







Det är lite intressant att ha med sig Vilhelm i omklädningsrummet... "Titta vilken tjock mage!", "Är det där en tjej?", "Varför gör de så?". Inga hämningar där inte! Men både han och Axel var nöjda med dagen, Axel åkte vattenrutschkana med Jocke och det var lite för läskigt med allt annat var roligt och de sov gott i bilen på vägen hem.

Husägare!!

Ikväll firar vi att vi gjort klart med alla papper på banken så nu äger vi huset!



Mattesnillet

En av Vilhelms förskolelärare berättade för Jocke idag att Vilhelm är så duktig på att räkna och tänka logiskt och lösa problem och att han nästan verkar ha fotografiskt minne (ja, ja, jag vet att det heter eidetiskt  minne egentligen...) och jag dog lite av stolthet när jag hörde det. Min lilla, lilla 1235-grammare kommer bli matteprofessor eller något annat stort. Minst...


Men först vill han sova en liten stund under badrumsmattan och lära sig att åka skidor. 

Fortsättning av semestern till slut - måndag

Jag hittade ett konstigt kort i kameran och listade ut att det är Vilhelm som tagit kort på sina små djur, kottarna och kaninen:
 
 
Så blev det måndag och vi hade bestämt oss för att åka och hälsa på min faster och farbror efter frukost. Det är väl ungefär tre kilometer dit, förra gången vi var på Gran Canaria, på den tiden då vi bara hade ett barn, gick vi dit men den här gången bestämde vi oss för att bussen var ett mycket bättre alternativ, speciellt eftersom varenda buss som stannade utanför hotellet även stannade vid San Augustin som var vårt mål för dagen. Och bussarna går ju hela tiden. Trodde vi ja. Vi väntade och väntade. Och väntade. Till slut kom det en buss, men det visade sig vara den enda som inte stannade vid San Augustin, så vi väntade lite till. Till slut kom bussen i alla fall och chauffören körde som en galning så jag fick sitta och hålla i Vilhelm hårt för att han inte skulle flyga iväg under den fem minuter långa bussresan.
 
 Det här är inte lika mycket av ett turistområde som Bahia Feliz där vi bodde utan här bor pensionärer (och andra, det finns faktiskt både svensk skola och förskola) som stannar hela vintern. Här är det lite blåsigare än där vi bor och poolerna är inte lika uppvärmda men det gick bra att bada ändå:
 
 
Gräset sticks! Som sagt, inte lika barnanpassat.
 
 
Men oj, oj vad lugnt och skönt det var här. Det var en annan person vid poolen och han gick iväg när det började blåsa. Här vill jag bo nästa gång vi åker på semester men Jocke tyckte det var alldeles för tråkigt, han vill tydligen ha skrik och bråk vid middagen och barn överallt. Ja, ja, vi får se hur det blir nästa gång. Här bodde min familj första gången vi åkte på utlandssemester 1993 och det är lite skillnad att se det som vuxen, poolen är faktiskt inte så stor som jag tyckte den var då. 
 
Hela familjen samlad:
 
 
Efter lunchen tog jag, Inga och Vilhelm en promenad ner till stranden medan Axel sov i vagnen och Åke och Jocke diskuterade. Vi åkte hem igen lagom till middagen. På väg från busshållplatsen stannade vi vid kaktusrabatten för ett obligatoriskt framför-kaktusarna-kort:
 
 
Trots att Vilhelm egentligen var lite för trött ville han ändå gå och titta på bananträdet. Mycket häftigt tyckte han.
 
 
Axel äter bröd, eller brödpåse egentligen, för honom spelar det ingen roll att det är en platspåse runt maten, det går lika bra att äta ändå.
 

mammatexter.blogg.se

Bloggen om Vilhelm och Axel. Vilhelm föddes elva veckor för tidigt i september 2011 och lilla lillebror Axel kom fyra veckor tidigare än beräknat i december 2013

RSS 2.0