Stackars Axel eller vem hade rätt
Nu är vi hemma från Spanien och iväg till Göteborg. Och stackars stackars Axel, som vanligt, han fick åka till barnakuten efter middagen för han kunde knappt andas. Förkylningsastma har konstaterats. Det har jag ju försökt få doktorerna på vårdcentralen i Kungsör att förstå sedan oktober 2015 när han hade svårt att andas första gången. Men nejdå, han hade inte astma och det hade han inte i våras heller så vi skulle sluta ge honom Vilhelms inhalationer. Därför fick han inga inhalationer den här förkylningen (de skulle ju ändå inte göra någon nytta enligt vårdcentralen ) och då hamnade han på akuten istället.
Stackars lilla Axel! Men han verkar enligt rapporterna från sjukhuset vara vid gott mod, han har ju fått inte bara en utan två glassar!
Förhoppningsvis får han komma hem ikväll, i så fall ska vi till Liseberg imorgon. Vilhelm ville bara stanna halva dagen på Liseberg, han ville hellre gå till Centralstationen och titta på tåg resten av dagen. Vi bor alldeles bredvid stationen så vi gick dit en sväng ikväll och bättre än så blir det inte om man frågar Vilhelm. Tokiga ungen som hellre tittar på tåg än åker karusell!