Positiva Vilhelm
Idag har det regnat så vi har mest varit inomhus och städar och tvättat, organiserat om barnens byrålådeordning och lekt med lego. När solen var framme en lite stund gick vi ut på promenad, Axel och jag med vagnen och Vilhelm provade för första gången cykeln utanför garageplattan. Det gick bra med cyklandet ända tills han kom för långt ut i vägrenen och ramlade med cykeln över sig rakt ner i ett vattenfyllt dike med ansiktet först. Jag trodde att han skulle bli ledsen och vägra cykla mer men tydligen tyckte han så mycket om att cykla så att det var värt att fortsätta trots vurpan. Det har hänt något sedan han blev fyra år, han är mycket gladare och nöjdare hela tiden.
Cykel-Vilhelm:
Jag frågade om han ville åka hem istället men han ville absolut cykla hela turen vi bestämt att vi skulle åka innan dikeskörningen. Men det går inte att cykla på vår grusväg, den är för ojämn, först drog jag Vilhelm och cykeln, sedan försökte Vilhelm leda cykeln själv, men det gick inte så bra, han snubblade på stödhjulen så det slutade med att jag drog cykeln och Vilhelm drog Axel. Han är stark!
Idag har varit en bra dag, alla har varit glada och allt har varit roligt. Fler sådana dagar tack.
Fyra år sedan:
Vilhelm fick flytta ut från akutsalen till vårt rum. Äntligen kunde vi börja vårt liv som familj även om det inte riktigt var så som andra tänker sig första tiden med en nyfödd. Sladdar överallt, andningslarm som piper på nätterna, inga kläder på bebisen, han måste sova på värmemadrassen (kanske därför han sov i vår säng i sju månader efter att vi kommit hem)
Nu behöver jag en glass.