Hjälpsam

Ojoj, magsåret och nervsammanbrottet lurar runt hörnet. Axel har börjat resa sig upp. Hela tiden, överallt. Klättra, klättra, klättra. Och han är så snabb - ner i marsvinsburen, in i blöjhinken, in på Vilhelms rum för att stoppa bebisförbjudna små föremål i munnen bara för att han kan.


Vi tog fram gåvagnen idag. Vilhelm har blivit jättegullig och hjälpsam mot Axel på senare tid så han ville hjälpa till att stötta Axel:


Axel blev inte så glad över hjälpen men det kändes bra i mammahjärtat att se storebror hjälpa lillebror. Sedan försökte Vilhelm lyfta upp Axel men det gick ju inte så bra eftersom de väger nästan lika mycket så han övergick till att visa att han minsann kunde hoppa över bebisar (hoppa PÅ bebisar skulle jag vilja säga... ibland är det bra att de faktiskt är nästan lika stora).

Vi måste ta tag i packningen imorgon, men först är det barngymnastik. Gymnastiken är bara varannan vecka tyvärr, Vilhelm skulle nog kunna gå på den flera gånger i veckan, han har så roligt och man riktigt ser hur hans självförtroende växer när han vågar göra något han tycker är lite läskigt.


Kommentera här: