Tvångstanke
Idag såg jag på Facebook att en gammal klasskompis var i vecka 29 och som vanligt fick jag en tvångstanke om att jag var tvungen att berätta att när jag var i den veckan så var min son minsann redan född. Men otroligt nog lyckades jag motstå impulsen den här gången. Det kanske inte är helt okej att tvinga på någon man inte pratat med på 15 år sina egna förlossningsupplevelser. Det finns kanske trots allt människor som upplever en positiv vecka 29. Jag blev i alla fall så irriterad på att andra verkar må ganska bra i vecka 29 så att jag inte ens klickade "Gilla" på bilden.
Fast lite irriterad blev jag faktiskt för några månader sedan när en annan klasskompis beklagade sig på Facebook över hur JOBBIGT det var att barnet kommit två veckor för tidigt. INGETING var ju förberett hemma. Ja, jo, mmm, oj. Det måste ha varit ett riktigt trauma.
Ja, jag blir arg och bitter när jag är trött.
Vilhelm har dragit på sig en jobbig hosta, det är värst när han sover och den receptfria hostmedicinen verkar inte göra så mycket nytta. Jag har lite receptbelagd medicin kvar men jag drar mig lite för att ge den till honom när han inte är sjuk i övrigt och egentligen inte verkar vara så störd av hostan heller. Vi får se om den går över eller inte.
Här får ni en bild på den här graviditetens crawing - nudlar med räksmak.
Kan utan problem ätas varje måltid. Fast det gör jag ju inte även om jag skulle vilja. När jag skulle ha Vilhelm var det fiskbullar och potatis som gällde, det kanske var i alla fall lite mer rätt näringsmässigt.
Jag såg att regnet som skulle komma imorgon blivit inställt och att det istället skulle vara 29 grader varmt så länge appen kunde se, alltså i 10 dagar till. Mina blommor dör, min gräsmatta är gul och mina marsvin svettas!