Arg!
Det var en arg son jag lämnade på dagis imorse - inte ledsen utan tokarg! Det gick bra när vi tog av overallen men sedan som fröken och frågade om han ville komma och äta frukt med de andra, Vilhelm ville titta ut genom dörren, fröken gick och hämtade Vilhelm. Vilhelm skrek som en galning.
När han är på sånt humör är det faktiskt ganska skönt att kunna lämna bort honom några timmar, men det får man inte erkänna...
Nu håller vi tummarna för att han snart kommer på hur det är man gör när man går så att vi kan få tillbaka vår glada Vilhelm igen.
Jag var nästan rädd för att åka hem när jag lämnat Vilhelm, jag visste inte vad jag skulle hitta på där hemma alldeles ensam! Jag började med att åka till Jockes jobb och fika och sedan åkte jag och handlade. Efter det hade jag inte så mycket annat val än att äka hem med maten. Om jag var frisk hade jag kunnat göra massor - träna, städa, baka, laga mat, putsa fönster, plantera om blommor, ta en promenad, hälsa på familjen, göra något vettigt. Det är så mycket slöseri på tid att vara sjuk! Men jag har i alla fall dammsugit, kört igång en tvättmaskin och en diskmaskin, betalat räkningar och hittat ett jobb jag ska söka.
Och jag hade inte fel - det är inte rimligt att må så här dåligt av en vanlig förkylning. Jag ringde doktorn imorse och frågade om det verkligen ska vara så här och det skulle det inte så hon skrev ut en nässpray och sa till mig att om jag inte mår bättre på måndag ska jag få antibiotika. Då kanske jag kan få något vettigt gjort nästa vecka i alla fall.