Hur ska detta gå?
Så var den stora dagen här. Imorgon klockan 8.00 ska jag få se om det är en levande livsduglig liten plutt där inne eller om det är något annat.
Nu ska vi hoppas det går bra och jag ska sluta tänka på magsäckar som inte finns, njurar som inte fungerar och icke existerande hjärnhalvor. Han/hon sparkar i alla fall på sina bestämda tider så en fungerande hjärna som kan koordinera rörelserna verkar åtminstone finnas.
Men jag har ingen som helst lust att gå igenom dörren till förlossningen (samma ingång som till specialistmödravåden där jag ska göra ultraljudet), senast jag gick in genom den dörren tog det fem veckor innan jag kom ut igen.
Idag har vi varit i Arboga och badat. Det måste vi absolut göra om oftare, vi har ju till och med köpt ett 15-gångers kort som vi aldrig använt och som måste användas innan december. Vilhelm har åkt vattenrutschbana, med pappa såklart, simmat i värmebassängen, lekt i plaskpoolen, ätit korv med mos och simmat genom grottan och vattenfallet. När vi hade badat färdigt blev han arg för att vi inte skulle åka buss hem. Vi har väl aldrig åkt buss... Han hade tydligen sett en buss när han var i Köping med farmor och sedan dess har han varit fast besluten om att en dag få åka buss.
Badabada!
