Potatisen
Det här uppskattades verkligen av lillplutt, som han har stirrat på Vilhelm när han äter, de senaste dagarna har han även börjat tugga när han ser att Vilhelm tuggar så han var tokredo för mat. Det blev potatis/palsternacka/morot med rapsolja sm första måltid och det var så gott så att han nästan högg efter skeden och när allt var slut (hela teskeden alltså, inga större portioner idag...) tog han skeden och slickade lite mer på den bara för säkerhets skull.
På BVC sa sköterskan att det skulle bli svårt att få honom att acceptera riktig mat eftersom vi väntat så länge men det kan jag ju inte påstå att det blev. In. Your. Face. Säger. Jag. Bara.
Ikväll efter badet satt han i Jockes knä och tuggade på ingenting, bara tränade tuggrörelser eller något sådant såg det ut som. Imorgon blir det mer mat, kanske en liten iskub äpple/päronmos också?
Idag är jag ganska stolt över mig själv som klarar av sex månaders helamning trots de tre första månadernas "besvär" med trasiga bröst och en smärta lika illa som en förlossning (ungefär...). På BVC sa hon att det var bland det värsta hon sett när jag visade hur illa det var. Det är intressant hur envis man är ibland.
Meh vad dumt att hon sa så? Vår BVC-tant har rekommenderat att man inte ger något annat än bröstmjölk de första 6 månaderna om man kan det. Ruben verkar inte så intresserad av mat så vi har inte låtit honom smaka något ännu. Han blir 5 månader nästa vecka och jag tänkte nog vänta med maten tills han är ungefär 6 månader. Så länge amningen fungerar är det ju himla smidigt!