Jaha då blir det neurologen nästa
Jo det blir neurologen i alla fall. Sjukgymnasten tyckte det var en bra idé och barnläkaren från avdelning 69 tyckte det var en bra idé. Vi tycker nog också att det är en bra idé, det är ju bättre att vi, om det nu är något fel, kan åtgärda det medans Vilhelm fortfarande är liten. Men det lät otäckt när de började prata om "Handikappcentrum" och "Handikapprehabilitering". Fast det är ju bara ett samlingsnamn för alla typer av olika hjälp som kan behövas, han är ju inte handikappad bara för att han behöver ett träningsprogram utformat av en specialist.
Och självklart berodde det ju på mig. Mig och min urinvägsinfektion som kunde ha stört någonting i Vilhelms nervbanor. Men egenligen tror jag fortfarande att det beror ganska mycket på att jag själv är smidig som en elefant, sånt är ju säkert också ärftligt.
Fast doktorn trodde inte att det handlade om något allvarligt, han sa ungefär "Han kryper ju snabbt som jag-vet-inte-vad!" och var imponerad över hans framfart med gåvagnen. Och avslutade med att fråga Jocke om det inte var så att OS-mästaren i pingis också var för tidigt född, och det var han enligt Jocke.
I alla fall så ska vi få en kallelse från neurologen under våren.
På väg hem från sjukhuset stannade vi på Erikslund och köpte en resväska till Jocke så nu är vi helt redo för semester!
Skulden kommer man aldrig ifrån känns det som :( skitjobbigt!
Hoppas det går bra hos neurologen och på handikappcentrum. Vi har blivit tillsagda av många att gärna ta emot "för mycket" hjälp från t.ex. habiliteringen. Det är bättre än att man inte får något alls. Jag är lite grinig över att vi inte fått någon sjukgymnast tidigare då detta höftbekymmer varit länge.